Det lilla sätter helheten i perspektiv.

Med snart tre år kvar till Kulturhuvudstadsåret 2014 i Umeå är frågan om Kulturens Hus, stadens generella planering och flytten av stadsbiblioteket central på dagordningen. Men varför motsätter sig många av oss en flytt och vilken roll fyller stadsbiblioteket som gör bevaringen så viktig i sig?

Turerna kring flyttförslaget av Umeå stadsbibliotek börjar krypandes närma sig beslutsfattning. I alla fall om man ska tro viskningarna inifrån Umeås kommunhus och dess förvaltningar. Den lokala borgerliga allians varav flera av dess partier gick till val på motstånd mot flytten sägs i själva verket planera att rösta för när saken ska läggas till handlingarna. Samtidigt splittrar frågan socialdemokratin internt, delvis för att flytten de facto inte överensstämmer med de nuvarande riktlinjerna om bibliotekets placering i förhållande till tillgänglighetsaspekter, sägs det.

För er som inte bor i Umeå kan det kanske te sig obegripligt hur frågan om stadsbiblioteket kan bli en så pass central fråga, framförallt känslomässigt, för många Umebor. Det finns flera faktorer som därför, även för er som är nyinflyttade, tåls att påpekas för att klargöra situationen i stort. Umeå stadsbibliotek ligger idag i Umeå centrums absoluta kärnområde. Det ligger i anslutning till bussgatan för kollektiv lokal- och närlänstrafik, det har entréer mot såväl Umeå Folkets Hus som den stora centrumgatan Rådhusesplanaden som ca 50-100 meter från biblioteksentrén avslutas med Rådhustorget, Umeås mittpunkt. Stadsbiblioteket innehar på så vis det absolut mest centrala läge utifrån en mångfald av nyckelförutsättningar som finns i Umeå. Det är knappast en slump, ska tilläggas. Huset uppfördes i sig som biblioteksbyggnad för att kunna flytta biblioteket till ett läge med just dessa perfekta förutsättningar från det dåvarande, betydligt mindre centrala läget.

När Umeå nu blir Kulturhuvudstad 2014 planeras så satsningens prestigebygge – ett Kulturens Hus, vid kajen, en betydande bit bort från såväl kollektivtrafik som de andra nämnda förutsättningarna dagens bibliotek innehar. Kulturens Hus är i sig en idé som är dåligt förankrad, liksom hela kulturhuvudstadssatsningen (en majoritet har varit emot i samtliga opinionsundersökningar), men projektet innehar en stark prestige bland beslutsfattarna, framförallt för att det ingår i den plan som vann Umeå titeln som EU:s kulturhuvudstad. Att inte kunna uppföra detta skulle således utan tvivel vara ett misslyckande ur denna synvinkel.

Men bibliotekets nuvarande läge är viktigt ur ett flertal centrala aspekter för många Umeåbor som delvis utgår från dagens placering. I grund och botten blir dessa aspekter på ett vis symptom för den avsaknad av vissa rum som redan idag finns i stadens centrum. Biblioteket är, förutom just ett bibliotek, en central mötespunkt för många här i Umeå. Det är där vi ofta bestämmer träff med våra vänner, just pga läget och möjligheten att spendera tid inomhus utan de krav som medföljer av att vistas i en konsumtionsinriktad miljö. Umeå är en stad där vintern slukar mer än halva året. Inräknat dagar med regn och relativ kyla är det generellt sett få dagar det är helt behagligt att spendera passiv tid utomhus. Det är dessa aspekter som gör att biblioteket idag blir ett naturligt allmänt rum. När bussarna går mer sällan är det dit vi går för att döda tid. Vi sätter oss i tidningshörnan vid entrén, kollar internet på de öppna datorerna eller slöar på en av många bänkar och stolar i foajén som vetter ut mot Vasaplan där bussarna går. Umeå Stadsbibliotek innehåller dessutom ett populärt kafé med relativt billiga priser och bra öppettider som rent generellt huseras av andra grupper än de mer ”hippa” kaféerna i staden. Man kan säga att atmosfären på många vis är mer tillåtande på bibliotekskaféet, mindre konsumtionshetsande. Här sitter många och studerar med böcker från biblioteket på förmiddagarna, här träffs mamma- & pappalediga föräldrar i grupp, här hänger pensionärerna, många arbetslösa, invandrare. Det finns en dynamik som är svårträffad på andra platser i staden och som givit Bibliotekskaféet ett enormt affektivt värde för många Umebor. Inne på toaletten finns t o m en återgivning av en dikt från en diktsamling skriven på, och om, kaféet.

Att Umeå stadsbibliotek fyller alla dessa funktioner i människors vardagsliv, vid sidan av att vara ett utmärkt bibliotek med trevliga bibliotekarier talar alltså snarare för bristen på många saker i Umeå än något annat. Det mångfaldiga brukandet av rummet visar behovet av tillgängliga och icke-kommersiellt riktade rum i hjärtat av staden där vi kan mötas, spendera tid (döda tid) och på andra sätt bara vara utan ett specifikt ändamål.

Med flytten av biblioteket kommer många av dessa funktioner gå förlorade utan någon duglig ersättning. Mycket tyder idag på att Umeå C, centrumbutikernas intresseorganisation, intresserar sig för att köpa byggnaden av Umeå Kommun vid flytten och utveckla den till en shoppinggalleria – det är ju det perfekta läget! Det är knappast troligt att den typ av shoppingkomplex, utifrån andra liknande rum, kommer inneha samma tolerans till att brukas som en allmänning av gemene Umebo. Samtidigt faller planerna in i ett betydligt större perspektiv. Umeå centrum håller på att utsättas för intensiv gentrifiering. Hyresrätter rivs liksom K-märkta småhus, mindre butiker och kulturlokaler tvingas ut ur centrum med stigande fastighetspriser, flera stora gallerior planeras, konferenscentrum, stora hotellkomplex. Både våra allmänningar och vår stads identitet samt möjligheten att bo i centrum och på så sätt motverka generell segregation håller på att exploateras till förmån för marknadsintressena. Flytten av stadsbiblioteket utgör en nyckel i denna omdaning av stadskärnan, och staden som sådan, och motståndet mot flytten utgör därmed också nyckeln till motstånd mot omdaningen generellt.

Vi ska därför inte bevara stadsbiblioteket på dess nuvarande plats utifrån en diffus känsla av att vi gillar när saker är som de alltid har varit. Vi ska bevara det för att det är en strid om vår tillgång till den stad vi bor i, generellt. Alla de bruksområden som idag samlas i biblioteket tyder på att vi behöver fler öppna rum och sociala mötesplatser i centrumets kärna, inte färre. Därför ska vi motverka flytten med alla medel som krävs.

—————————————————————————————

Från Konfliktportalen.se: Anders_S skriver Positivt med mer varg, Hans Norebrink skriver Kapitalets springflicka, tusenpekpinnar skriver Middle-class morality, L. O. K. Ejnermark skriver Wikileaks avslöjar våra egna anti-demokrater, jesper skriver Solidaritet bygger inte på egenansvar, allaljuger skriver Det tandlösa motståndets höst

För mer vänsterbloggar besök www.konfliktportalen.se.

Vad händer med stadsbiblioteket?

Politikerna har länge haft storslagna planer för Umeås centrumfyrkant. Alltså det område mellan E4 -> Älven - > Järnvägen -> Östra Kyrkogatan som vi Umebor vanligtvis ser som “centrum”. Under egentligen hela min ungdom pratades det om olika projekt som av olika anledningar stagnerat, lagts på is eller fortfarande är under diskussion idag. Själva kontexten av samtalen är dock relativt simpelt - Umeå är en växande stad och därför måste stadskärnan förtätas, delvis genom att utnyttja de tomter som idag inte används men främst genom att frångå den traditionella stadsplaneringens riktlinjer om att Umeå ska vara en “låg stad” genom att bygga ut på höjden. De huvudprojekt som ligger på dagordningen är först och främst det så kallade “staden mellan broarna” (exploatering av kajområdet i centrum), maximerat utnyttjande av området runt Rådhustorget (ca 100 meters radie) samt utförsäljningen av den sista obebyggda kommunägda tomten mellan Vasaskolan och Balettakademin ovanför Norrlandsoperan. Samtidigt ska “Umeå Kulturhuvudstad 2014” användas som ett samlande krafttag för insatser i stadsplanering och central infrastruktur fram till just 2014, bland annat genom en del nybyggen, uppfräschning av centrum mm.

Diskussionen om Umeå centrums framtid kommer jag utan tvivel avverka i en mängd inlägg och att skriva om allt som händer i just detta inlägg skulle vara att ge sig på att skriva en kortare bok i bloggform, alltså ingen bra idé tidsmässigt. Därför ska jag gå rätt på kärnfrågan för många Umebor just nu - Stadsbibliotekets eventuella flytt och ett framtida Kulturens Hus inom projektet “staden mellan broarna”.

Inom ramen för dels kulturhuvudstadssatsningen och dels “staden mellan broarna” har alltså idén om ett Kulturens Hus framförts på initiativ av Fredrik Lindegren (kulturchef, chef för kulturhuvudstadsprojektet) och kulturförvaltningen. Idén är ett samlat Kulturens Hus, byggt i backen mellan MVG-Gallerians baksida och älven. I huset ska sedan en mängd verksamheter samlas. Kärnan i förslaget skulle då vara en flytt av stadsbiblioteket som idag är beläget vid bussgatan Vasaplan, strategiskt centralt och tillgängligt. Biblioteket råkar samtidigt, idag, vara beläget inom den eftertraktade expanderingszon för kommersiella aktörer (100 meters radie från Rådhustorget) där det anses vara primärt att husera för vinstdrivande verksamheter -> klarspråk: Företag vill inte etablera sig i Umeå om det inte är inom denna “zon”. På grund av detta har Umeå C, näringslivet i centrums lobbyorganisation, visat intresse för bibliotekshuset vilket man vill använda till att öppna ännu en central shoppinggalleria. Samtidigt skall kulturhuvudstadssatsningen finansieras efter följande modell: 100 miljoner från Umeå Kommun, 100 miljoner från Svenska staten och 100 miljoner från näringslivet. Detta ger Umeå C en självklar nyckelroll. Man kan understödja satsningen med näringslivets pengar med villkor på att Umeå Kommun säljer bibliotekshuset trots att en flytt till kajen för bibliotekets del skulle innebära ett markant mycket sämre läge sett till tillgänglighet och “förbifartsbesök” som idag är otroligt bra pga närheten till bussarna.

Just nu pågår en utredning på initiativ av kulturförvaltningen, styrd av bibliotekschefen, angående en eventuell flytt. Enligt personal på biblioteket sker detta helt utan dialog med de anställda och för oss andra, uppenbarligen också helt utan dialog med oss medborgare än så länge. I allmänhet sker nu gentrifieringsprocessen (kommersiell omvandling i detta fall) av Umeås absoluta centrum i rasande takt med eventuell biblioteksflytt, flera hotellbyggen, “foppakvarteret” (mer om det senare), nya badhusområdet och flera andra projekt. Vi kan redan se hur icke-kommersiella aktörer och mindre företagare samt föreningar får svårt att klara sig kvar i de centrala delarna av stan.

En facebookgrupp har också bildats för att visa medborgarmotstånd mot en eventuell flytt av stadsbiblioteket på initiativ av en anställd! Kolla in den!